Är det värt att försöka rädda hårddisken själv? Det är populärt med olika gör-det-själv projekt. Man kan måla om hemma, laga bilen själv, fixa en punktering på cykeln och så vidare. Gör det själv projekt är roliga och det går att spara pengar. Men är det verkligen värt att försöka sig på att rädda filerna från en trasig hårddisk själv? Faktum är att det är faktiskt i de allra flesta fall precis tvärt om. Att försöka sig på att själv rädda en hårddisk kan i bästa fall göra arbetet dyrare när du inser att du måste lämna in den till ett proffs och i värsta fall så skadas hårddisken så illa av ditt försök att rädda den att dina filer blir omöjliga att rädda. Försök att själv rädda en hårddisk med mekaniska skador kommer uteslutande att misslyckas eftersom du inte har verktygen eller erfarenheten som krävs. Ju mer du försöker desto svårare blir det för proffsen att rädda dina filer, och i värsta fall så gör du så att en dataräddning blir omöjlig. På nätet så kan man hitta olika icke vetenskapliga metoder för att rädda hårddiskar. Det är väldigt viktigt att förstå att alla de här metoderna snarare skadar din hårddisk än att de hjälper att få tillbaka filerna. På Soondata så hör vi ofta om kunder som försökt sig på olika knasiga metoder för att rädda filer. I de allra flesta fall så ser vi att hårddisken hade ett väldigt enkelt ursprungligt fel som vi lätt och billigt kunnat åtgärda, istället har kunden förstört hårddisken och gjort arbetet ibland mångdubbelt så dyrt som det behövt vara. Ingen av metoderna nedan ska användas på en hårddisk som innehåller filer som du vill ha tillbaka. Frystricket. Att lägga en hårddisk i frysen och sen starta upp den kan kortsluta hårddiskens elektronik eller orsaka oreparerbara skador på hårddiskens plattor på grund av kondens. Hårddiskar är designade för att fungera i särskilda miljöer. Extrema avvikelser från det hårddisken är designad för kommer att skada din hårddisk. Kretskortsbyte. Kretskort kan absolut se likadana ut och de kan gå att montera ett felaktigt kort på din hårddisk. Men utseendet bedrar, att ansluta ett inkompatibelt kretskort till en hårddisk kan göra att arbetet med att rädda filerna blir betydligt mer omfattande. I bästa fall så händer ingenting, i värsta fall så går dina filer aldrig att rädda. Diverse programvaror. Installera aldrig någonsin en programvara på en hårddisk som du vill rädda filer från. Man ska överhuvudtaget aldrig skriva till en hårddisk som har problem. Grottmansmetoden. Knacka eller slå aldrig på en hårddisk för att få den att fungera igen. Att slå eller banka på hårddisken kan göra att plattorna skadas. Grottmansmetoden fungerar aldrig! När vi på Soondata hör om kunder som råkat försöka rädda sina data själva med någon av metoderna ovan så gör det ont i oss. Man ska aldrig experimentera med en hårddisk som innehåller filer som man vill få tillbaka. Soondata har åratal av erfarenhet och vi har räddat tusentals hårddiskar. Om du vill ha dina filer räddade så skicka in hårddisken till oss istället så räddar vi den till ett bra pris. Nästa gång du läser om frystricket eller grottmansmetoden, så tänk dig för och kontakta ett riktigt proffs på en gång istället.
Rädda filer från hårddisk med sektorskador Skadade sektorer kan uppkomma på mekaniska hårddiskar, moderna solid-state (SSD) enheter och många andra former av digitala media enheter inklusive USB-minnen, minneskort och externa enheter. Sektorskador kan orsaka programvarufel och hårdvarufel på lagringsenheter. En typisk sektorskada innebär att hårddisken inte kan läsa specifika sektorer på mediet. Vad är en sektorskada på en hårddisk? En skadad sektor är ett kluster med dataobjekt lagrat på en hårddisk som inte kan läsas av datorns operativsystem. När operativsystemet misslyckas med att läsa data så markeras sektorn som oläsbar. Sektorskador är vanligt förekommande och kan i förlängningen leda till dataförlust om problemet inte åtgärdas snabbt. Det finns två vanligt förekommande varianter på sektorskador på hårddiskar som kommer in till Soondata. Dessa är fysiska skador och logiska skador. Fysiska sektorskador benämns oftast som ”hårda” och logiska skador benämns ”mjuka”. Skillnaden mellan de två varianterna är att hårda skador är orsakade av fysiska skador på hårddisken och mjuka beror på den logiska sektorn blivit korrupt. De vanligaste symptomen på sektorskador är; Långsam dator och dålig svarstid – Detta kan inkludera långsamt operativsystem, hängningar och plötsliga krascher. Uppstarsproblem – Systemet kanske inte startar alls eller det kan visas olika varningsmeddelanden på skärmen under uppstarten. Lång accesstid – Läs och skriv operationer till hårddisken kan vara långsamma, detta upplevs oftast som att datorn ”hängt sig”. Försvunna filer – Under vissa omständigheter så kan filer försvinna helt från hårddisken om den drabbats av sektorskador. S.M.A.R.T Varningar – En SMART varning kan komma upp på hårddiskar som har ett inbyggt övervakningssystem, oftast så kommer det upp under datorns uppstart men det kan även komma pop-upp meddelanden i direkt i Windows. Oljud – Hårddisken kan börja pipa eller klicka helt plötsligt; detta är oftast ett tecken på hårda sektorskador och potentiellt ett problem med korrupt data. Logiska sektorskador En mjuk (eller logisk) sektorskada är ett datakluster på hårddiskens filsystem som inte kan läsas. Mjuka sektorskador uppkommer när felhanteringskoden (error correcton code ECC) inte matchar innehållet som läses från hårddisken. Detta skapar ett logiskt fel som operativsystemet inte kan tolka. Felet kan uppkomma beroende på alla möjliga orsaker, men det finns en hel del symptom så som långsammare dator, saknade filer eller felmeddelanden. Mjuka sektorskador är generellt lättare att komma tillrätta med än hårda sektorskador, de flesta operativsystem har inbyggda hjälpmedel som kan korrigera vissa sektorskador. Dessa verktyg försöker att reparera det logiska felet, eller om det är bortom räddning så blir sektorn markerad som dålig och inte ska användas. Det finns med andra ord en risk med att använda de inbyggda verktygen, har man otur så misslyckas reparationen och sektorn markeras som dålig och filen kan aldrig läsas igen. Vad orsakar mjuka sektorskador? Korrupt filsystem är det vanligaste felet på hårddiskar som kommer in för räddning till Soondata. Ett mjukvarufel, som tillexempel att operativsystemet pekar på felaktig data är det absolut vanligaste problemet. Logiska sektorskador är oftast enkla att komma tillrätta med och informationen kan i de allra flesta fall räddas. Externa faktorer är oftast orsaken till logiska sektorskador, några av de vanligaste är; Strömavbrott eller hårda avstängningar – Om hårddisken håller på med en läs eller skrivoperation när datorn plötsligt blir strömlös eller stängs av så kan man drabbas av skador. Instabil strömförsörjning – Detta är framförallt ett problem på externa hårddiskar, om strömförsörjningen inte är tillräcklig och hårddisken inte kan hålla sitt varvtal under en skrivoperation. Misslyckats med att säkert koppla bort enhet – Om en extern USB hårddisk kopplas ur utan att användaren meddelat för operativsystemet att enheten ska kopplas bort eller ”matas ut”. Gammal hårdvara – Sektorskador kan uppträda utan uppenbara skäl på hårdvara som är gammal, dåligt underhållen och sliten. Fysiska sektorskador Hårda sektorskador orsakas av fysiska skador på hårddiskens platta. Oftast så är plattan och/eller läshuvudena skadade. På SSD enheter så är orsaken skadade minnesmoduler (celler). Vad orsakar fysiska sektorskador? Det finns många orsaker till fysiska sektorskador. Även om hårddisken är helt ny så är det möjligt att den blivit skadad i frakten eller i hanteringen från fabriken till varuhuset. SSD enheter har en begränsad livslängd och kommer så småningom att vara utslitna, det beror helt enkelt på att det finns en begränsning i hur manga läs och skrivoperationer en cell klarar av. Det är viktigt att tänka på om man väljer att använda en SSD som backupenhet, förr eller senare så har den nått sin livslängd och filerna är borta. På traditionella mekaniska hårddiskar så beror fysiska oftast på skador på hårddiskens platta eller läs/skrivhuvuden. Mekaniska fel, trasiga läshuvuden och smuts och skräp på plattorna är vanligt förekommande. Här är de vanligaste orsakerna till fysiska sektorskador; Skadade plattor – Vi ser ofta att plattorna har fysiska skador. Det kan bero på smuts eller fukt som har tagit sig in innanför hårddiskens skyddande hölje. Det kan i förlängningen leda till att läshuvudet tar i och repar plattan vid drift. Soondata har utvecklat metoder för att rädda filer från hårddiskar med repad skiva. Trasiga läshuvuden – Ett annat vanligt problem som förekommer är att läshuvudena har blivit parkerade på hårddiskens platta eller att läshuvudena har fallit av kanten från plattan. Detta kan bero på att hårddisken har fått ett slag. Enda lösningen vid det här problemet är att skicka in hårddisken till vår labb för dataräddning. Strömavbrott – Strömavbrott kan orsaka skador både på hårddiskens platta och läshuvuden om strömmen försvinner under en läs eller skrivoperation. När datorn stängs av på normalt sätt så parkerar operativsystemet hårddiskens läshuvuden, försvinner strömmen plötsligt så hinner hårddisken inte alltid med att parkera sina läshuvuden. Hur reparerar man skadade sektorer? Om skadorna inte är allvarliga så kan användaren själv reparera skadade sektorer med hjälp av operativsystemets inbyggda verktyg, detta gäller dock endast vid logiska sektorskador. Vid fysiska sektorskador så behövs oftast specialverktyg. Innan du försöker dig på att reparera sektorer så skall du dock först vara absolut säker på att hårddisken inte innehåller några filer som du vill ha kvar, operativsystemets verktyg kommer nämligen att radera filer som enligt dess tycke är skadade. Vid […]
Detta foto visar ett antal allvarliga fel. Hårddisken har öppnats av en person som inte har handskar på sig och dessutom på ett vanligt skrivbord. Tekniskt intresserade personer är av naturen nyfikna och det är förståeligt att det är lockande att öppna hårddisken. I vissa fall kan dock nyfikenheten få ödesdigra konsekvenser. Varför du inte ska öppna hårddisken själv Det kan självklart vara lockade att prova på att göra saker själv, det finns massor av videos på Youtube som beskriver hur man lagar en trasig hårddisk, ofta kan man hitta titlar som ”hur du fixar en klickande hårddisk själv”. Men tro oss, öppna aldrig hårddisken själv om informationen på den är viktig för dig. Chansen att du klarar av att reparera en klickande hårddisk utan rätt verktyg, erfarenhet och kunskap är nära nog obefintlig. När vi får in hårddiskar som kunder öppnat själva utanför renrum så komplicerar och fördyrar det i princip alltid räddningen. En räddning som hade tagit oss en timme kan i många fall ta det tiodubbla om en ”gör det självare” försökt att rädda hårddisken. I värsta fall så har hårddisken blivit så skadad att vi inte kan rädda filerna överhuvudtaget. Öppnar du hårddisken utanför ett renrum så är det omöjligt att undvika att ett fint lager damm lägger sig på plattorna. Du kan råka komma åt plattan med ett finger och det lämnar omedelbart ett avtryck av fett på plattan. Vissa hårddiskar kräver dessutom att skruvarna som håller i locket dras med ett exakt moment för att kalibreringen av läshuvudena skall vara rätt, så fina momentnycklar har man normalt inte i ett vanligt hushåll, och även om du har det så vet du inte vilket moment som skall användas om du inte har erfarenhet av att arbeta med just den modellen av hårddisk. Det är inte ovanligt att vi först får åtgärda felen som ”gör det självaren” ställt till med för att sedan åtgärda det ursprungliga felet som gjorde att hårddisken inte fungerade för att rädda filerna. Anlita Soondata för dataräddning istället för att försöka själv Soondata har arbetat med att rädda data från trasiga hårddiskar sedan 2002, vi har alltså över 15 års erfarenhet av dataräddning. Under de här 15 åren har vi räddat tusentals hårddiskar av olika modeller. Om du anlitar Soondata så får du Lång erfarenhet av dataräddning och stor kunskap om hårddiskar Top of the line verktyg och labbfacilitet Gratis analys, även i extremt svåra fall Garanterat nöjd kund och kvalitetsgranskning Snabb hantering och snabb leverans Svårslagna priser Klicka här om du vill öppna ett ärende och skicka in din hårddisk
Vad är hårddiskens skiva? Skivor är tunna runda plattor gjorda av glas eller aluminium som finns inuti den förslutna hårddisken. Beroende på kapacitet och ålder på enheten så kan hårddisken innehålla allt från en till tio skivor. Varje skiva är täckt med en extremt tunn magnetisk hinna där den binära datan lagras (ettor och nollor). När ettorna och nollorna arrangeras i en speciell ordning så kan enheten läsa igenkännbar data så som bilder, dokument, kalkylark med mera. Skicket på hårddiskens skiva spelar stor roll för hur lyckad en dataräddning är och hur mycket av informationen som går att rädda. Hur fungerar skivan? För att kunna lagra information så måste binär data skrivas till den magnetiska ytan på skivan. För att komma åt informationen så måste den läsas. En väldigt viktig komponent är hårddiskens läshuvud som tar hand om både skrivning till och läsning från plattan. Läshuvuden är små sensorer som svävar 5-10nm ovanför skivan på en luftkudde som skapas när skivan snurrar med flera tusen varv i minuten. Vid normal funktion så är luftflödet inuti hårddisken mjukt och konsistent så att läshuvudena svävar stadigt över skivan. Hur går skivorna sönder? Ibland så går läshuvuden sönder och slår i den väldigt känsliga ytan på skivan. Eftersom läshuvudena är så nära skivan så kan minsta dammkorn, smuts eller fingeravtryck ha katastrofala konsekvenser för hårddiskens funktion. Det är därför det är så väldigt viktigt att en hårddisk absolut inte får öppnas utanför en miljö som är kontrollerad och extremt ren. Soondata har givetvis ett renrum där hårddiskar kan öppnas och repareras. Det finns många anledningar till varför ett läshuvud går sönder. Bland annat så kan motorfel, strömavbrott och fysisk påverkan skada läshuvudena. Ibland så räcker det inte med att bara byta läshuvud utan problemet kan även vara att hårddiskens platta blivit skadad av att läshuvudet fått kontakt med den. Om ett läshuvud slår i plattan under drift så kan mikroskopiskt damm och smuts spridas på plattan och i allvarliga fall så blir det repor på plattan. Oftast så är reporna i läshuvudets färdriktning, alltså runda men vi har även sett fall där läshuvudet lossnat och repat plattan längs med. Oftast så går de nya läshuvudena sönder direkt vid start om man monterar nya läshuvuden på en hårddisk med repad platta. Rädda data från hårddisk med skadad skiva Det händer att skadan på skivan är för allvarlig för att datan ska kunna räddas eftersom reporna effektivt förvandlat datan som låg lagrad på plattan till damm. Vi har sett allvarliga fall där det är omöjligt att rädda filerna, bland annat så händer det att plattan är helt krossad, har smält i en brand eller fått hela den magnetiska ytan bortskrapad. Om den magnetiska ytan är till största del intakt så finns det metoder att rädda datan från hårddisken. Vi använder en metod där vi slipar ned kanten på reporna så att läshuvudet kan sväva fritt över repan utan att slå i plattan. Vilka verktyg vi använder kan vi inte gå in på men till största del så är vår metod egenutvecklad. När vi sanerar plattan så tas alla plattor ur hårddisken för behandling och monteras i ett annat verktyg som roterar plattan i en extrem hastighet, många tusen varv snabbare än vad hårddisken gör. När kanten på reporna har slipats ner så monteras nya läshuvuden. Hårddisken fungerar nu inte perfekt och kommer aldrig att fungera normalt igen, men den fungerar så pass bra att vi kan läsa ut den lagrade informationen från plattan med specialverktyg. Oftast så tar det lång tid att läsa ut filerna från en skadad platta då skadorna gör att det blir många omläsningar. I extrema fall så kan en enda bild ta upp till 30 minuter att läsa. Finns det då 10,000 bilder på hårddisken så kan det ta flera veckor innan alla har räddats. Det är alltså ingen snabb process att rädda filer från en skadad platta, men våra kunder brukar uppskatta att de faktiskt får tillbaka sina förlorade filer.
Hårddiskens läshuvud Läshuvudet är hårddiskens viktigaste komponent. Det är dragkopplingen på släpvagnen, knivens egg, pennans udd, keeperns handske. Det är interfacet som förvandlar magnetism till data. Det är här det händer. När det läser data så flyter det några få nanometer över den snurrande plattan. Små magnetiska differenser på plattans yta – i princip på eller av signaler – inducerar elektriska pulser i läshuvudet, vilket i sin tur omvandlas till en ström av ettor och nollor, som i sin tur bygger upp din fil. När huvudet skriver data skickas elektriska signaler genom skrivhuvudet som magnetiserar en serie av punkter på plattan. Ibland jämförs läshuvudet med nålen på en gammal skivspelare, men en nål översätter bara åt ena hållet. En nål följer ett spår och vibrerar i respons till vågformade repor som var skurna in i LP skivan. Nålen skriver inget till en LP skiva och dess funktion är mekanisk, inte elektronisk. Faktum är att om man vill jämföra en hårddisk läshuvud med något så är det närmare besläktat med tonhuvudet i en kassettbandspelare. Men det är fortfarande en milsvid skillnad. Hårddiskar har nu läs och skrivhuvuden som inte kan ses utan förstoringsglas. De flyter på vingformade armar som bär läshuvudet på en luftkudde som är så tunn att den bara kan mätas genom att räkna antalet oxygen eller nitrogen partiklar som befinner sig mellan läshuvudet och plattan. Som du säkert förstår så är läs och skrivhuvuden specialanpassade för den hårddisk de används i. Hårddiskar har oftast flera läshuvuden, normalt ett per varje sida på hårddiskens plattor. Trasigt läshuvud När ett läshuvud går sönder så har man stora problem. Helt plötsligt kommer du inte åt filerna på hårddisken längre. Det finns även en risk att det trasiga läshuvudet slagit i hårddiskens platta. Det är inte bra om läshuvudet slår i plattan eftersom det finns stor risk att det blir en repa eller ett hack. Blir det en repa så rivs det magnetiserade lagret på plattan bort och data som låg där är förvandlat till damm. För oss på Soondata så är det ett rutinjobb att byta läshuvuden, det är en stor del av arbetet och det görs alltid i vårt renrum. För att lyckas med att byta ett läshuvud så krävs lång erfarenhet och mycket träning. Gör man fel så riskerar man att filerna på hårddisken aldrig kan räddas. Innan man ens försöker sig på att byta läshuvud på en hårddisk som innehåller viktiga filer så ska man ha lyckats att byta på minst 100 oviktiga hårddiskar. Förutom att man måste veta exakt vad man gör så måste man kunna hålla händerna helt blickstilla när de nya läshuvudena monteras, minsta skakning kan ge ödesdigra resultat. Försök inte att byta läshuvudena själv, vi garanterar att du kommer att misslyckas. Anlita riktiga proffs direkt istället. Klicka här om du vill öppna ett ärende och skicka in din hårddisk för räddning.
Det kan vara väldigt stressande att drabbas av en dataförlust. Dagligen pratar vi med mer eller mindre panikslagna kunder som förlorat sina viktiga filer. Det kan röra sig om allt från fotografer som blivit av med alla bilder från bröllopet han fotograferade till musikproducenter som tappat det slutliga musikspåret. Här nedan beskriver vi proceduren för att rädda dina filer, den är anpassad för att minimera stress, risk och missförstånd. Öppna ett ärende på vår hemsida via kundregistreringen Skicka in eller lämna in hårddisken till oss När din hårddisk kommer fram till vårt labb så får du en bekräftelse så att du vet att den är i säkert förvar. Ditt ärende ställs i kö och påbörjas efter en minimal väntetid, här kan du se hur länge den senaste kunden fick vänta på att komma fram i kön. Analysen av din hårddisk påbörjas, vid behov så gör vi diagnosen i renrummet. När analysen är klar så får du ett mejl Nu kan du via din inloggning se vad som är fel på hårddisken, vad vi behöver göra för att rädda dina filer och vad det kommer att kosta Kundsäkerhet – Om du i det här läget tycker att det blir för dyrt så kan du avböja räddning av hårddisken och välja om du vill få den i retur. Om du accepterat vårt kostnadsförslag så påbörjas nu räddningen av dina filer. När räddningen är klar så får du ännu ett mejl Nu kan du granska kvaliteten på räddningen via din inloggning, du kan även se vilka bilder vi räddat och hur stor datamängden är. Kundsäkerhet – Om du inte är nöjd med resultatet så kan du avböja att betala för räddningen. Du slipper helt riskera att köpa grisen i säcken vet exakt vilka filer som är räddade och hur katalogstrukturen ser ut. Förutsatt att du är nöjd med resultatet så kan du nu beställa leverans av dina filer. Vi har många olika alternativ för leverans, allt från att ladda hem filerna via internet till att få dem leverade på en kraftigt rabbatterad extern hårddisk. Klicka här för att se alla olika alternativ vi erbjuder för leverans av räddade filer. Nu transporteras filerna till dig enligt dina önskemål. Kundsäkerhet – Vi sparar en backup av dina filer i 10 dagar på vår krypterade lagringsenhet för att säkerställa att det finns en extra kopia om filerna försvinner på vägen till dig. Efter 10 dagar så raderar vi dina filer och det är omöjligt för oss att återskapa dem. Inga spår efter dina filer blir kvar på vår 256-bitars krypterade lagringsenhet. © Soondata 2019
Lägg inte hårddisken i frysen! Det finns en gammal myt att hårddiskar som slutat att fungera kan räddas genom att läggas i frysen. Vi ska berätta nedan varför det är en riktigt dålig ide och att du troligtvis förstör alla chanser att rädda några filer från din trasiga hårddisk om du fryser ner den. Det spelar ingen roll vilket felsymptom hårddisken har, även om den klickar, piper, surrar eller är knäpptyst så ska den under inga omständigheter frysas. Frysboxen är ett ypperligt ställe att förvara mat i, men absolut inget ställe för hårddisken. Det händer då och då att våra kunder läst om den här myten och faktiskt lagt in sin hårddisk med väldigt viktiga filer på i frysen, det gör alltid ont när vi tvingas ringa till en kund och meddela att ett grundfel som var väldigt enkelt som vi billigt och snabbt hade fixat har förvärrats så att dataräddningen kostar många gånger mer än det hade behövt göra. Vad är då “rädda filer i frysentricket”? Om du söker på internet efter gör det själv trick för att rädda en trasig hårddisk så kommer du garanterat att hitta frystricket på något gör det själv forum. Liknande forum brukar också tipsa om några av följande trick för att rädda filerna, alla är mer eller mindre skadliga för hårddisken. Beställ ett nytt kretskort till hårddisken från ebay. Knacka på hårddisken med en hammare. Tappa hårddisken från 10cm höjd ner i skrivbordet. Värm upp hårddisken i ugnen. Vi ska inte peka ut någon annan webbsida, men de här rekommendationerna finns att läsa online. Om du vill ha filerna tillbaka så ska du inte prova någon av metoderna ovan eftersom de skadar hårddisken och försvårar och fördyrar en räddning, har du otur så kan skadan bli så svår att en räddning blir omöjlig. Det finns några variationer på frystricket. Enligt vissa så ska hårddisken ligga bara en minut i frysen medan andra rekommenderar minst 48 timmar. Konstigt nog så vet de flesta förespråkare av frystricket vad som händer när man lägger en sak i frysen och sen värmer upp den, prova själv att lägga iskuber i ett varmt vattenglas så ser du att glaset blir fuktigt på utsidan. Lösningen på fuktproblemet ska enligt vissa förespråkare vara att hårddisken ska läggas i en lufttät fryspåse. Enligt de som tipsar om detta så ska du efter att tagit ut hårddisken ur frysen kunna komma åt alla filer igen under en begränsad tid tills hårddisken har värmts upp igen, och man ska då återupprepa processen tills man tillslut lyckats med att rädda alla filer. Tyvärr så har vi i vårt labb sett mycket bevis på att frysa din hårddisk faktiskt bara gör saken värre även om man använde fryspåsar, eftersom även en liten mängd fukt som tar sig in i hårddisken kondenseras på plattorna. Fukt och hårddiskplattor är ingen bra kombination. Visst minskar fryspåsarna fukten, men bara till den grad att hårddiskens elektronik inte kortsluts, det blir fortfarande stora skador på plattorna. Idén bakom frystricket Visst är det så att komponenter går sönder när de överhettas – det är ett känt problem. En del superdatorer använder Freon för att leda bort värmen från sina kretsar och många gamers använder flytande nitrogen för att kyla sin supertrimmade datorer. Det finns två generella felorsaker som en del tror kan lösas genom att frysa hårddisken. Hårddisken har blivit överhettad, kanske beroende på ett fel på hårddiskens styrkort. Frysning ska i det här fallet få kretsarna att magiskt börja fungera igen, även om kislet i kretsarna är helt uppbränt. Hårddiskens läshuvuden har fastnat på plattan och frysning får plattan att krympa. När plattan krymper så ska läshuvudena magiskt ploppa loss från plattan och börja fungera igen. Man kan ju tro att frysning är en snabb och billig lösning, men det är faktiskt rent humbug. Du kommer att kunna läsa om olika personer som hävdar att frystricket fungerar, kanske till och med din lokala it tekniker tipsar om det. Det de här personerna inte vet är att de spelar ett högt spel med din hårddisk och dina viktiga filer. Det händer till och med att IT tekniker tipsar sina användare och kunder om frystricket, vi tycker att det är oansvarigt och respektlöst gentemot kundernas egendom. Precis som med all pseudovetenskap så ”fungerar” frystricket säkert ibland, men i de fall det ”funkat” så beror det med största sannolikhet på att hårddisken inte var särskilt skadad innan och att hårddisken inte hann ligga i frysen tillräckligt länge för att bli skadad. Så varför chansa? När ska en hårddisk frysas? Vad händer med hårddisken i frysen? För att du ska slippa gå på misstaget att frysa din hårddisk som innehåller viktiga filer så har vi gjort det åt dig här, hårddisken på bilden innehåller inget viktigt. Undantaget moderna helium-nitrogen fyllda hårddiskar så har alla hårddiskar ett litet “andningshål”. Detta hål är till för att det atmosfäriska trycket inuti hårddisken ska utjämnas och vara samma som rummet som hårddisken förvaras i. Utan hålet så skulle hårddiskar svälla upp på flygplan till exempel. Innanför hålet så sitter ett litet filter som ska stoppa smuts och fukt att komma in i hårddisken, men filtret kan tyvärr inte skydda mot stora mängder fukt. Om luftfuktigheten i rummet där hårddisken används blir för stor så är risken för en hårddisk krasch stor. Många frys-förespråkare tycker att man ska ha dubbla fryspåsar för att stoppa fukten, det hjälper dock bara till viss del eftersom fukten som finns inuti hårddisken och i fryspåsen innehåller fukt. När hårddisken är i frysen så kondenseras fukten i luften och fryser till små iskristaller. När du tar ut hårddisken ur frysen så tinar iskristallerna upp och vattendroppar bildas som samlas på hårddiskens plattor. Du vill verkligen inte ha vatten inuti hårddisken, och du vill definitivt inte starta en hårddisk som innehåller vatten. Varför vi avråder från frystricket Sedan Soondata såg dagens ljus våren 2002 så har vi fått in otaliga hårddiskar som kunder mot bättre vetande lagt I frysen. De skickade in sina hårddiskar […]
Soondata kan bygga kundanpassade hårddiskar på beställning. Som beställare kan du fritt välja hur du vill att hårddisken ska utformas. Du kan välja formfaktor, interface, rotationshastighet, lagringskapacitet och mycket mera. Soondata kan även tillverka hårddiskar med glaslock för full insyn i mekaniken, används ofta i demonstrationer. Vi kan även erbjuda air-brushning av hårddiskar i samarbete med proffslackerare om du ska bygga en applikation där utseendet är viktigt. Till exempel så byggde vi nyligen en unik lagringslösning med extrem hastighet och kapacitet till en mycket känd musikstudio. Pris, begär offert.